Tänkte jag skulle börja lägga upp lite bilder från min mobiltelefon för att sätta lite färg på bloggen. För att ge mina trogna läsare något att fördriva dagen men tänker jag inte berätta var bilderna är tagna utan det får ni lista ut själva. Här kommer den första bilden, var var jag? Bilder är alltså tagen för någon dag sedan. Stad eller närmare specifikt önskas som svar.
-
Arkiv
- november 2011
- september 2011
- augusti 2011
- juli 2011
- juni 2011
- maj 2011
- april 2011
- mars 2011
- februari 2011
- januari 2011
- december 2010
- november 2010
- oktober 2010
- september 2010
- augusti 2010
- juli 2010
- juni 2010
- maj 2010
- april 2010
- mars 2010
- februari 2010
- januari 2010
- december 2009
- november 2009
- oktober 2009
- september 2009
- augusti 2009
- juli 2009
- juni 2009
- maj 2009
- april 2009
- mars 2009
- februari 2009
- januari 2009
- december 2008
- november 2008
- oktober 2008
- september 2008
- augusti 2008
- juli 2008
-
Meta
Jag gissar att du är på Visma.
Jag gissar att du står utanför byggnaden på Sambandsvägen 5 i Växjö.
Jag gissar att du tjuvfotar tjejen med hundarna framför huset!
Den där ”tjejen” var faktiskt en kille.
Peter vinner full pott!
Väntar med spänning på nästa bild…
Förresten något helt annat. Igår var vi med jobbet på årets traditionsenliga julfest. I år blev det Wallmans Salonger. 5 timmars ”underhållning” med buffé a´la julbord med minst 500 andra personer i publiken – förmodligen alla på julfest med sina egna företag. Underhållningen bestod av att 6-7 unga Idol-wannabees som sjöng allt från Ricky Martin till Charlotte Nilsson, gick runt mellan borden och försökte flirta med allt och alla. Inredningen kändes vara hämtad från 80-talet med bl.a. påklädda kvinnliga plastunderkroppar som stack ut från väggen (nätstrumpa, ful röd kjol och enorma och fula underkläder hämtade á la Moulin Rouge). Även om artisterna var duktiga på att sjunga och gav järnet kändes det hela ganska B. Det är inte alls min stil att lyssna på 5-timmars karaoke på högvolym… I vilket fall hade vi vid mitt bord ganska trevligt…vi höll bl.a. på att dö av skratt då kvinnorna vid ett bord några bord från oss (senare fick vi reda på att de tillhörde något typ av transportföretag i still med ”Smile Transport”) blev helt galna och var mer och mer i extas i takt med att föreställningen fortskred och i takt med med att deras alkoholkoncentration ökade. De kunde vara i ca 35-40 års åldern men de betedde sig som 13-åringar. De skrek varje gång de manliga artisterna kom nära dem, hyperventilerade och det var nära att de kastade in sina egna underkläder till scenen. Det var alltså helt ”kejzi” (:))!
Ja…som sagt det är julfesttider på många företag…undrar hur många anställda i Sverige kommer att ha ångest och/eller försöker gömma sig under fikarasten på jobbet efter en blöt kväll á la traditionell julfest med jobbet…
Jag klarade mig rätt bra igår…tror jag. Dansade lite med chefen till Lena PH:s ”Det gör ont” och Nannes ”Håll om mig”. …idag är jag inte på jobbet som sagt…(se varför i förra inlägg ”jobbar sjuk hemifrån”)
A för snyggt byte av ämne Reka 🙂
Den tydligaste exemplet av sexuella trakasserier som jag någonsin varit vittne till var just på Wallmans. I ett sällskap av ungefär 20 kostym/slips-nissar med lejonman var det två kvinnor i byxdresser, dessa två kvinnor lämnades inte i fred en halv sekund utan alla männen skulle massera deras axlar, krama dom, dra ner dom i knäet när dom skulle på toaletten mm.
Jag minns en av gångerna vi åkte på tandemstafetten med nationen och någon frågade om chauffören tyckte det var jobbigt att köra en massa festande ungdomar. Den mustachprydda herren svarade att chaufförerna slogs om att få köra nationerna på tandemstaffetten, dom tyckte det var skitkul med alla galna studenter som festade och hade skoj (den grymma OBn hjälpte kanske lite). Visst blev folk fulla men dom hade fortfarande roligt och det blev aldrig bråk, det värsta han visste var att köra 40 -are som skulle på en företagsfest, han sa att släppa ut medelålders folk på ”grönbete” utan familj var som ett recept på hur man lockar fram tragiska människor och deras underliggande bitterhet på chefen/livet/partnern/karriären, när dom väl får chansen så tar dom igen ett års festande på fem timmar.
Hoppas ni mår bättre nu, krya på er annars.
Vilka kommentarer! Det känns som ni behöver skaffa er en egen bliogg! 🙂 Ring mig så sätter jag upp en haha!
Så man ska ut på ”grönbete” om 10 år, det får vi ladda upp till med att inte festa och bygga upp massa dold ångest!