Vilken vecka #2!

Fortfarande är huvudsysselsättningen att jobba sjuk hemifrån! Den där förkylningen med lätt feber vill bara inte ge sig, men så anstränger jag väl mig för mycket också (psykiskt då, inte fysiskt!). Nu verkar det äntligen som jag fått rätt på den skenande webbserver jag jobbade med sedan förra söndagen. I mitt förra inlägg undrade jag oroat om jag skulle bli sjukare när stressen avtog, sån tur för mig så har inte stressen avtagit så det ”problemet” har jag sluppit!

Nu är det snart helg igen (så får man lov och räkna på en onsdag) och i helg ska det bli massa julpyssel och andra festligheter! Det ser man fram emot, hoppas bara jg blir frisk. Nu har jag hela morgondagen att ta det lugnt, tänkte ta lite ledigt från jobbet och sova gott på morgonen.

Det här inlägget postades i Jobb, Vardag och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

13 svar på Vilken vecka #2!

  1. Peter K skriver:

    Låter bra Magnus, sova brukar ingå i varje huskur. Bränna sambucca i munnen och sen sova hjälper mut förkylningsblåsor, resorb och sova hjälper mot bakfylla… listan kan göras lång.

    Krya på dig så du inte slemmar ner lussekatterna på lördag.

  2. Joanna skriver:

    Krya på dig!

    Det är helt ok att du slemmar lite på lussekatterna bara du kommer på lördag. 🙂

  3. Ricke skriver:

    Jag tycker ni klemar lite för mycket med honom! När jag är sjuk så får jag höra att om jag kan sitta framför datorn.. då kan jag ju lika gärna renovera när jag ändå är uppe. 😉

  4. Peter K skriver:

    ”Det är helt ok att du slemmar lite på lussekatterna bara du kommer på lördag.”

    Vad bra, då beöver jag inte tvätta händerna när jag bajsat, det är så tidskrävande.

  5. Reka skriver:

    ”Det är helt ok att du slemmar lite på lussekatterna bara du kommer på lördag.”

    ”Vad bra, då beöver jag inte tvätta händerna när jag bajsat, det är så tidskrävande.”

    Vill bara meddela att det är vinterkräkssjukan på gång på mitt jobb. Om jag har fått den hinner jag inte ens på toa…

  6. Magnus skriver:

    Jag vet inte om jag vill komma på lördag längre.

  7. Reka skriver:

    ”Jag vet inte om jag vill komma på lördag längre.”

    Tråkigt. Jag tar med mig en lussekatt till dig hem.

  8. Joanna skriver:

    En sak är helt klar. Peter får inte komma nära lussedegen. Eller så får vi köra en tvångssanering på honom när han kommer.

  9. Peter K skriver:

    ”En sak är helt klar. Peter får inte komma nära lussedegen. Eller så får vi köra en tvångssanering på honom när han kommer.”

    Så om jag har förstått det här rätt så får vi spy, nysa och hosta i degen men inte knåda efter man har undlåtit att tvätta sig efter ha bajsat eller är det bara så att Joanna har något emot mig eftersom det bara jag som inte får baka? Att strunta i att tvätta händerna kanske intuitivt verkar vara det sämsta alternativet men vill du bli sjuk är Rekas erbjudande om att spy det lätt säkraste kortet… att sen kan spyan störa den delikata balansen mellan lussekatternas ingredienser behöver jag säkert inte nämna.

  10. Joanna skriver:

    Klart att du får vara med och baka Peter. Efter lite sanering. ( Enzo har anmält sig som frivillig sanerare för att gör det hela ännu lite äckligare )

    Givetvis har jag inget emot dig Pidde, du är min aaaaaallra bästa vän. 🙂

  11. Magnus skriver:

    ”Givetvis har jag inget emot dig Pidde, du är min aaaaaallra bästa vän.”

    Det var det taskigaste jag hört sedan någon illbatting antydde att Linda Rosings blogg var mer intressant än min!

  12. Reka skriver:

    Vad har hänt? Varför har inga blogginlägg kommit sedan den 11 december? Kan det vara så att ”bacill” -bakningen har tagit ut sin rätt och alla har fått bloggkramp?

    Förresten, jag vill också passa på att tacka R&J och Isak för senast!

    Kram

  13. Peter K skriver:

    Håller med Reka, vi vill kunna lämna kommentarer att vi också hade trevligt i lördags eller skriva förlöjligande kommentarer över knäppgökar som ringde till SOS för att fotografiet på deras älsklingskatt föll ned från hyllan i tisdags morse (sann historia från sydnytt) eller om tanten i Sjöbo som kommenterade markdallringen (kalla det jordbävning är att ta i) med ”Det är en jordbävning sa jag, man blir så rädd, man vet ju inte vad det är”.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *