Så sitter jag på hotellet och väntar på att klockan ska bli tolv då en buss ska ta oss till flygplatsen. Intill ser ni sista bilden vi tog i San Francisco igårkväll då vi åker spårvagn (eller ”cable car”) från Fishermans Wharf tillbaka till Union Square där vi bodde.
Vi har sett mycket på resan, nästan för mycket. När vi var i San Diego hade vi tröttnat på att vara turister så den staden visade vi nog mindre uppskattning än den förtjänade. Det var ganska påfrestande med de långa bilfärderna, både för mig som körde alltid och för Réka som rastlös satt bredvid. Nästa gång vi kör i USA, om det blir någon sådan gång, så ska vi ha GPS. Skyltningen var stundtals obefintlig och när den väl fanns hade de verkligen sett till att gömma den ordentligt. Vad sägs till exempel om informationstavla om avfarter på motorvägen efter avfarten? Ett vägmärke för vilken väg man befinner sig högst upp i en lyktstolpe (när alla andra märke var i normalhöjd). Min ”favorit” var nog korsningen som inte hade några skyltar alls utan cirka 100 meter ner i en av gatorna var nästa ledtråd var man skulle köra, den kostade oss säkert 30 minuter innan vi hittade. Ironiskt nog låg korsningen i den lilla ökenstaden Searchlight, det kanske var en ledtråd till hur man skulle gå tillväga för att hitta vägen.
I San Francisco har vi lärt oss att det gäller att ha mycket kläder med sig. När det inte är dimma så är det som en varm svensk sommardag här, när dimman drar in sjunker temperaturen till kanske 15 grader Celcius och så blåser det kallt. Det var korta byxor på dagen och sedan tillbaka till hotellet för att ta varma byxor och en jacka på kvällen.
Réka har även fått en smart idé att samla på muggar ifrån Starbucks där vi nästan alltid ätit frukost. När vi var i San Diego spenderade vi kanske en timme sista dagen med att köra runt och försöka hitta ett café utanför centrum där vi skulle kunna köpa en mugg. Förutom de fyra olika muggar vi tar hem från denna resa (San Francisco, Las Vegas, Los Angeles och San Diego) så har Réka även kommit fram till att vi nu ”tyvärr” måste åka tillbaka till Rom, London och Paris för att köpa muggar även därifrån. På tal om Starbucks kan jag även nämna att vi idag, sista dagen, åt frukost på samma Starbucks som många andra dagar i San Francisco. Att vi varit här ofta märktes då personalen tilltalade Réka direkt med ”And what would you like today Réka?”. De hade även lärt sig att stava hennes namn korrekt, något vi annars sett många variationer av här.
Nu ska jag packa ner de sista sakerna och sedan väntar en cirka tjugo timmar lång resa hem!