Jag har det inte lätt, min dygnsrytm har blivit helt felvänd. Jag går och lägger mig innan klockan tio på kvällen och går säkert upp innan sju på morgonen. Detta är inte normalt. För mig. Det värsta är att jag har aldrig varit speciellt motiverad att arbeta på morgonen, hjärnan verkar inte ha kommit upp i varv innan klockan tio på morgonen. Tyvärr hänger detta kvar trots mina nu morgonpigga vanor. Bäst har det alltid känts att arbeta, plugga eller vad nu man skulle göra först efter klockan nio på kvällen. Det är så lugnt och skönt och ingen som stör. På morgonen är det förvisso också ganska lugnt men av någon anledning blir det inte samma tysta lugna känsla som på kvällen. Nu är det ganska bekvämt att ha en tidig dygnsrytm i vissa fall, som imorgon när jag ska resa i tjänsten och därmed behöva ta tåget väldigt tidigt på morgonen.
Vid djupare diskussioner i ämnet i helgen så nämndes det faktum att vissa forskare hävdat att vi människor egentligen har en 25-timmars dygnsrytm. Något som inte alls stämmer med den planet vi bor på. Lättare än att flytta hela jordens befolkning till en bättre lämpad planet vore kanske att sakta ner Jordens rotation runt solen? Hade inte det hjälpt? Vi kan sätta upp en rad rakteter fastmonterade i bergskedjor längst ekvatorn och sedan bränna av dem i motsatt riktning till Jordens rotation. Vem hade inte velat ha en timme till varje dag? Det kan ioförsig ställa till andra små olägenheter såsom att livslängden minskas med ca 4% och att året blir lika mycket kortare. Snö i midsommar vart 50:e år eller vad det nu kan bli är dock något jag är villig att offra.
I begrepp som min kära fru gillar att röra sig med, snacka om ”thinking outside of the box” för ett problem? Som kanske inte ens var ett problem från första början? Hur som helst så lämnade jag inte bara lådan utan hela planeten för att lösa mina sömnproblem.
